När jag fick frågan om jag var intresserad av att skriva för Sisters in Arms så var svaret ett stjärnklart: JA! I en värld där samhället och psykiatrin är fenomen man fortfarande allt som oftast måste gå korståg mot för att ens kunna ha chans att andas kristallklar luft, och det på toppen av djävulskakan av sina egna själsvärldskrig man måste föra på en daglig basis enbart för att överleva. I denna värld behövs det platser där det finns stöttande händer, fingrar och tår också för delen, detta är en sådan plats.
Jag började blogga under namnet Nyx för några år sedan (den bloggen kan du hitta här: Nyx), då som ett hjälpmedel för att få struktur på mitt kaoshuvud. Tog en längre paus under förra året, strax efter att jag fick min AS diagnos, då jag onekligen behövde ensamtid för att processa hela skiten. Huruvida mitt dåtida besatta WoW-spelande var en bidragande faktor låter jag, erhm, var osagt. Började åter igen blogga för några månader sedan, då på ny blogg, under nytt namn: Space Monkey!
Min resa i psykiatrins förlovade *ironi* land började på sent 90-tal i England då jag fick diagnosen Anorexia Nervosa. Fick där KBT behandling och ätstörningen har jag i mångt och mycket varit befriad i från sedan dess. I Sverige började den resan först 2004 (mer om den finns att läsa på min blogg) i Umeå. I dag sitter jag endast, officiellt, på två diagnoser, AS (Asperger) och PTSD. Jag har också ADHD, men på grund av idioti inom psykiatrin (bland annat brist på en komplett utredning) har jag den inte officiellt. Det tog mig sju år att få korrekt diagnos. Innan hade jag bl.a. Bi-Polär typ 2 diagnos, EIPS diagnos och fler sidodiagnoser än jag orkar räkna. Har säkerligen medicinerat mig igenom minst halva psykofarmaka Fass vid det här laget (jag önskar att jag skämtade) men då i princip ingenting varit hjälpsamt så har jag i dag enbart behovsmedicinering i form av lugnande och sömntabletter.
När jag inte kaosdunkar mitt 30-år gamla huvud i väggen spelar jag rollspel, tittar på säkerligen alldeles för mycket serier och film, skriver poesi, läser facklitteratur (arbetsminnet har spökat sönder min förmåga att läsa skönlitteratur *snyftar*), kramar på klonen (min särboende fästman), snurrar runt i lägenheten och slår in knäna i mina möbler. Efter nästan sju år som heltids sjukskriven har jag blivit utomordentligt duktigt på att göra ingenting. Moawhaha! Just det, spelar D3 emellanåt och funderar på om jag ska köpa MoP och snöa in mig på gulle-shamanerna igen. Time will tell.
Skulle säkerligen kunna skriva mer men risken är då att jag aldrig skulle sluta skriva. Så jag vinkar adjö för tillfället och går och hänger min tvätt. Mer information om denna rymdapa hittar ni här:
Space Monkeys Kaos Teoretiska Existens
en plats för oss psykiskt utmanade samt anhöriga; utstötta att tillsammans skapa en gemenskap där vi känner oss trygga nog att skriva av oss och bli hörda om vi så vill
har läst igenom din nya blogg och kikat lite i din gamla. massor med space'ade tankar + lite flirt med twin peaks. gillar! välkommen hit!
SvaraRaderaTackar! *bockar, bugar & niger*
Raderagod morgon och grymt mycket välkommen
Raderawe have such sights to show you
nä, men var tvungen att skriva det he he
Mmmmm, Pinhead *dregel* Show me them sights! Hehe, ja ibland är det svårt att låta bli ;)
Raderajag försöker hitta ledtrådar om dig för att jag har så dåligt minne och vet inte om du redan talat om vad det var du missbrukade?
Raderadu skrev i ett inlägg på din blogg, du jämförde WoW med knark lite löst och skämtsamt och jag nyfiken som jag är på dig.. kände att jag hamnat i ett dödläge. du berättar om du vill förstås
Tror inte att jag talat om exakt vad, tror inte det nämns någonstans faktiskt. Hur som, morfin i ena vändan, kokain i den andra och meta i den tredje och (förhoppningsvis) sista. Hoppas det var det du ville ha svar på- Är lite seg i skallen pga sömnbrist och för mycket WoW xD
RaderaHua, inte det lättaste att ta sig ur.
RaderaJag är glad att du håller dig WoW även om jag vet att det kan liknas vid missbruk. Men som fd bulimiker och fd missbrukare av alkohol så vet jag att mitt datormissbruk inte har riktigt samma skadliga effekt på kroppen. Det lilla positiva i sammanhanget.
Jag diggar dig!
Indeed. Det är en mer hälsosam form av missbruk, plus, jag är mer social i WoW än jag är irl så, ptja som jag ser det är det också en form av rehabilitering, hehe
RaderaTur att jag diggar dig också, annars kanske saker skulle bli lite weird ;)
nä varå, jag råkade bara va i ditt neighbourhood.. bjuder du på kaffe eller? jag ser ju att du e vaken! inte för att jag har kikat in genom ditt fönster eller så.. det är inget stalkerish
Raderajag vill bara va din vän
så, har du fest eller?
*försöker se chockerad ut, misslyckas fatalt* Just det du skulle upp hit och fixa med lägenheten din. Uhm, nu undrar jag om de facto var ute och stalkade mig eller inte, gawh, min hjärna är sömnbristparanoid tror jag. Needs more coffee...
Raderaas you should [i bakgrunden spelas Twisted Nerve av Bernard Herrmann]
Raderausch ska du verkligen dricka kaffe då? (fan vad mammig jag lät)
fy fan, jag vet hur det är när man inte sovit på länge.. jag går ofta in i hypomani och kan bli smått paranoid
ibland blir jag euforisk men det är bara i första fasen, sen går det över i ett ångestmonster
Mjae, kanske inte, men dricker allt kaffe på morgonen, om inte det skedde skulle jag får abstinens besvär och det är bara hemskt.
RaderaHar inte riktigt gått till den gränsen än, bara sovit dåligt i 1,5 vecka än så länge. Funderar på och hästdosera med oxascand i kväll och se om det hjälper ;)